Kotlettafton i Dalakofinn

Precis som i Sverige blåser de eviga förändringarnas vindar på norra Island. Ett av de drabbade objekten är lammkotletten. Inte för att alla lammkotletter har försvunnit utan det är tillagningen som har ändrats. 2010 beslöt ett gäng mogna kulturhjältar att göra något åt denna katastrof och bildade föreningen Kótelettufélag Íslands (Islands Kotlettsälskap). Det första mötet höll de den 17 oktober 2010 i Reykjahverfi på norra Island.

Grundarna av Kótulettufélag Íslands.

Grundarna av Kótulettufélag Íslands. Bilden är länkad från www.640.is Foto: Atli Vigfússon.

 

Artikel om grundandet av sällskapet: www.640.is/is/frettir/viewComments/kotelettufelag-islands-stofnad-i-reykjahverfi

Traditionen är att en lammkotlett ska vara tjock, minst 2 centimeter och ha ett långt skaft. Den ska vara täckt med rasp och sen steks i stora mängder rent smör. Till kotletten serveras brynta potatisar. De har blivit förkokta och sen brynta i ett lager socker på en stekpanna eller i en kastrull. De får ett vackert, brunt lager av sirapsaktigt socker på utsidan. Sen skall det  finnas gott om smält fett från den stekpanna som kotletterna stektes på. Det är en härlig blandning av smör och lammfett. Ytterligare ska finnas konserverade ärtor på burk av fabrikatet Ora och rabarbersylt och rödkål. Rödbetor kan förekomma. Alla färska grönsaker är strängt förbjudna. Detta var en vanlig söndagsmiddag i min ungdom.
Jag var på Island i oktober i år (2013) och hade då den osannolika turen att kunna njuta av en kotlettafton på den lokala krogen Dalakofinn. Ambitionen där är att arrangera en kotlettafton två gånger om året. Krögaren Hraldur Bóasson har fått utbildning hos Kótelettufélag Íslands och är en legitimerad kotlettkock. Här är en liten rapport från aftonen. För mig var väldigt spännande att se vilka som skulle komma dit. Det är nästan 40 år som har gått sen jag bodde där och den långa tiden gör att det är inte självklart att vi känner igen varann. Och det visade sig när kvällen gick att där fanns både gamla skolkamrater och grannar som inte kände igen mig i början av kvällen och jag kände förstås inte igen dem.

Mera bilder finns på galleri.2or4.se

Platsen för fästen.




























































Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *